Inatt vaknade jag kl 02.30, helt genomsvettig och med ett tungt tryck över bröstet. Jag brukar aldrig komma ihåg vad jag har drömt, men den här drömmen alltså! Alla mina värsta rädslor var samlade i en och samma dröm. Allt på en gång! Tack för den!
Vad hur trött som helst men vågade inte somna om på en gång. Så lite groggy var man imorse när väckaren ringde.
Idag ska jag äntligen få klippa mig! Och imorgon ska jag sätta om mitt löshår och färga! Wii. Det är nackdelen med att vara frisör, men vill göra någonting med håret hela tiden för att man blir så inspirerad och vill prova nya saker, men det är aldrig någon som har tid med en. Vi som jobbar på salongen prioriterar alltid oss själva sist, och våra stackars familjer. När man väl är ledig på helgen vill man ju inte helst av allt klippa.
Planerna i mitt huvud inför framtiden ser riktigt bra ut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag tror man måste ha planer. Göra planer. Vrida och vända på planer. Till och med de planer som aldrig nånsin förverkligas tror jag tjänar ett syfte. De är dörrar, dörrar vi står och tvekar vid, dörrar vi aldrig väljer. Men vi reflekerade, övervägde, och på gott eller ont inte öppnade. Vi kan inte öppna alla dörrar, så är det bara. Men vi kan säga hej till en hel del.
SvaraRadera