Nina

Spelmansstämma. Började med en tretimmars bussresa hem till Ramsele. Sedan trevlig invigning i kyrkan. Var rekordmycket folk i år, men ändå mindre än när jag sjöng för hela kyrkan på högstadiet, att man vågade. Fredagskvällen bjöd på full lillasyster som klättrade på uråldriga byggnationer på hembygdsgården och lite stämmningsfull munspelsmusik, akompanjerad av gitarr, bas och två dragspelare. Dom är helt otroliga dom där spelmännen, dom kan spela allt!

På lördagen anlände fler från stora tjocka släkten och jag träffade även några av mina gamla högstadiekompisar som jag inte sett på flera månader och år! En av dessa bor numer i Barcelona och hade med sig sin pojkvän därifrån som endast pratade engelska. Som vanligt när jag träffar människor som pratar engelska så blir jag dum i huvudet och glömmer allt jag kan, så konversationen oss emellan blev "Hello, I´m Prince" "Nina" "Nice to meet you" "Öhmm detsamma". Var samma när vi var i London, helt plötsligt kunde jag inte längre engelska. Tror jag måste gå en kurs.

Iallafall blev det middag på kvällen med alla 18 släktingar och många nubbevisor och skålar.

Sedan intog vi SVAR, alltså stället där man kunde köpa öl. När min släkt gör entré vet alla att vi är där. Genom sång och spelande på kontrabas gjorde vi succé.

En alltigenom trevlig och rolig helg med andra ord.

Hur kan det alltid vara så jävla enkelt för dig?

Lyssna på detta; Sonic Syndicate - Denied